Planering är A och O för att kunna improvisera har jag hört/ läst någon hävda och jag kan inte annat än hålla med. När jag öppnar dörren in till klassrummet och stiger över tröskeln vill jag ha en planering, en tanke med lektionen som ska starta. Har jag det kan jag vid behov improvisera och anpassa mig till just detta tillfälle allt beroende på vilka jag har förmånen att få träffa under lektionen. När jag har en planering och funderat igenom vad jag vill att lektionen ska ge kan jag känna mig säker och därför tillåta kortare improvisationer och anpassningar. Det är något jag känner är nödvändigt att göra eftersom jag aldrig vet på förhand vilka elever jag möter på lektionen eller hur många, något som beror på att vi erbjuder lektioner med innehåll och eleverna planerar själva sin dag utifrån vad som erbjuds.
Under höstterminen testar vi svensklärare på skolan ett nytt gemensamt grepp genom att vi delar in terminen i temaområden. Vi har haft skriva och läsa och avslutar nu sista temaperioden med tala. Idag har jag grovplanerat innehållet i mina lektioner. Vi kommer att argumentera, göra presentationer, träna berättande, jobba med rösten som verktyg: läsa och berätta med inlevelse. Ska också försöka få till att eleverna vågar tala inför en större grupp. Detta som verkar vara så svårt för många av eleverna. En utmaning för mig att hjälpa eleverna att lyckas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar